Jag har gått samma gator tills skorna blev tunna
Sett samma spegelbild, sett den långsamt försvinna
Alla löften jag gav mig rann ner i ett glas
Samma natt, samma fel, samma stad höll mig fast
Men något i mig vägrar dö här
Något säger: du är mer än det här
Så jag river upp rötterna, packar mitt namn
Lämnar skuggorna kvar där de hör hemma
Jag tar första tåget bort från allt som jag var
Mot en stad där ingen känner mina sår
Jag sliter mig loss, jag väljer mig själv
Det gamla jaget får stanna ikväll
Det här är min flykt, min nya start
Ett bättre liv, någon annanstans
Jag har älskat det som skadat mig mest
Kallat vanor för trygghet, kallat burar för hem
Men jag orkar inte bära fler gårdagar nu
Jag vill vakna och veta att jag lever till slut
Det är skrämmande att börja om
Men värre att aldrig gå därifrån
Så jag river upp rötterna, packar mitt namn
Lämnar lögnerna kvar där de hör hemma
Jag tar första steget ut i det okända land
Med skakiga knän men ett öppet hjärta i brand
Jag sliter mig loss, jag bryter mitt mönster
Stänger dörren, men öppnar ett fönster
Det här är min flykt, min nya start
Ett bättre liv, någon annanstans, långt bort
Kanske faller jag igen, kanske tappar min väg
Men hellre det än att stanna och aldrig våga mig iväg
Jag är inte min historia, inte mitt beroende
Jag är steget jag tar när jag väljer att tro på mig
Så jag går utan att se mig om
Med framtiden som enda kompass
Jag är fri, om än rädd, men jag lever nu
Och för första gången känns det sant
Jag sliter mig loss – hör hur kedjorna brast
Det här är mitt liv, och det börjar nu