Grand Bar Natt – Ragnhild & Jonas

(Vers 1)

1 juni tvåtusen23, Halden stod i brand,

Ragnhild gick på byn och sa: “Ikväll tar jag vad fan jag kan.”

Utanför Grand Bar – där började hela grej’n,

Och väninnan skrek: “Honom där ska du fan ta med dig hem!”

(Refräng)

Jonas och Ragnhild – ja det small som dynamit,

Två kaos-själar möttes och allt blev jävligt riktigt.

Inga regler, inga bromsar, allt gick rett åt helvete bra,

Det började på Grand Bar – nu är ni fan oskiljbara.

(Vers 2)

Jonas stod där snygg och ba’ “Okej, vad händer här?”

Ragnhild log som djävulen själv: “Kom då, jag visar dig mer.”

Han följde med hem – ja, natten blev helt sjuk,

Ingen visste vad som hände, men båda ropte: “Fan vilket bruk!”

(Refräng)

Jonas och Ragnhild – ja det small som dynamit,

Två kaos-själar möttes och allt blev jävligt riktigt.

Inga regler, inga bromsar, allt gick rett åt helvete bra,

Det började på Grand Bar – nu är ni fan oskiljbara.

(Bro)

Från en råkall sommarnatt till kärlek utan stopp,

Ni skrattar lika grovt och bråkar hårt men kärleken är topp.

Halden kan snacka, men de fattar ingenting,

För ni två är stormen ingen annan slår omkring.

(Sista refräng – ekstra grovt trykk!)

Ragnhild och Jonas – två legender samma dag,

Grand Bar blev starten på er jävligt vilda sag’.

Ni kör, ni bråkar, ni älskar – allt med samma fart,

Ni är paret ingen blandar sig i, för ni är fan för smart.

Och Halden minns den natten – när allt gick åt helvete… bra!