Svíþjóðar Dróttkvæði

Vers 1

Norðr vindr blæss um fjöll ok dal,

járn ok íss í várri sál.

Úr skógum djúpum, úr sævar rann,

stendr Svíþjóð sterk sem granitspann.

Vér várom fæddir við ulfsins róp,

við elds loga ok stormsins dóp.

Blóð várt rennr sem fornar ár —

frjálsir menn í þúsund vár.

Refräng

Heill sé Svíþjóð, móðir vár!

Sterk sem bjarg í vetrar ár.

Norðrljós brinnr yfir land,

sverð ok hjarta, hönd í hand.

Heill sé folk vort, stolt ok frítt!

Aldri bogna, aldri svíkt.

Från fjäll till strand, från skog till sjö —

Svíþjóð lifir, skal aldri dö.

Vers 2

Runor ristnar í sten ok jord,

fornir konungar héldu orð.

Skepp af ek við dimman sæ,

undir himni kalds blåklæ.

Stormr má ryta, vindr má slå,

men nordisk eld skal evigt stå.

Ty i vårt bryst bor Odins mod,

ok Tor sjálfr i hjärtats blod.

Brygga

Hör hornens kall i nattens vind,

gamla andar kring furugrind.

Från Uppsal hallar till fjällens snö,

bär vi styrkan där vi dö.

Sista refräng

Heill sé Svíþjóð, land ok tro!

Under stjärnor finner vi ro.

Nordens söner, Nordens barn —

starka hjärtan härdas i garn.

Heill sé landet vid isblå strand!

Evigt håller vi denna hand.

Så länge korpen flygr i skyn,

skall Sverige stå i morgongryn.